Tack till alla som deltog i dekanatets situationsöversikten tisdagen 9.3! Tillfället lockade många studenter och väckte mycket diskussion. För fakulteten var dekanen Pirjo Hiidenmaa samt vicedekanerna Jussi Pakkasvirta och Minna Palander-Collin på plats. Nedan hittar du en sammanfattning av evenemanget. Som bilaga finns också diaspelet som dekanatet föredrog i evenemanget. Observera att ekonomiska siffrorna är först preliminära förutsägelser om året 2021.
Fakultetens ekonomi
Största delen av pengarna i fakulteten går till löner och näst största delen till utrymmen (se bilaga 1). Fast det finns också andra utgiftsposter, sparar man mest genom att skära av just dessa. Lönernas andel kan förklaras delvis med det, att det finns inga andra stora utgiftsposter (t.ex. laboratorier). Det är inte möjligt att skära av lönerna eftersom man borde då föra underhandlingar om kollektivavtal på riksnivå. För utymmenas del har skärningar planerats och genomförts bl.a. genom utrymmesarrangemangen av Forsthuset och Topelia. Det har strävats efter att spara från utrymmeskostnaderna så mycket som möjligt men ändå så att det garanteras ändamålsenliga arbetsutrymmen för studerandena och att föreläsningssalar utnyttjas på kurser när situationen tillåter. Även om man har inte fått använda utymmena och föreläsningssalarna p.g.a. coronan, har det inte kommit några lättnader från universitetets sida. Det betalas alltså för utrymmena fast de inte används. Det pågår en utredning och förhandlingar om hyrorna med universitetet.
Basfinansieringen har sjunkit våldsamt sedan 2016. Helsingfors universitet förlorade då 100 miljoner euro från sin årliga budget. Skärningarna slog Helsingfors universitet svårare än resten av Finland och påverkningarna har synts i varje fakultet. Fakulteten har klarat sig av skulderna från föregående åren med hjälp av överskotten som har sparats men enligt rektorns tidigare beslut har de nu använts i sin helhet. Om lösningar inte hittas, kommer budgeten att bli underbalanserad med en miljon euro. Rektorn försöker behandla alla fakulteter likvärdigt och därför har det inte kunnats göra undantag med humanistiska fakulteten och t.ex. lån har inte kunnat beviljas. Också andra fakulteter har ekonomiska problem.
Utöver basfinansieringen består fakultetens ekonomi av komplementär finansiering. Dess läge är bra i humanistiska fakulteten. Fakultetens forskare har varit framgångsrika i den hårda tävlan om forskningsfinansieringar men det fixar inte resursbristen eftersom pengarna investeras i nya forskningsprojekt.
Fakultetens resursbrist
Vår fakultet har många särsklida uppgifter och ansvar, såsom undervisning i sällsynta språk samt olika institutioner såsom Alexanderinstitutet. Till undervisningen hör många små vetenskapsgrenar, som före förändringen av utbildningsprogrammen kunde studeras bara som biämne. För att kunna garantera sysselsättningen av dem som utexamineras från dessa ämnen, kan man inte ta flera studeranden till dessa magisterprogram. Detta gränsar anställningen av personal. Därtill påverkar det mycket om en person går i pension eller blir sjuk. Fakultetens särskilda ansvar har bevarats men resurserna har minskats vilket har lett till den nuvarande situationen.
Det finns flera olika faktorer som påverkar personalbristen i fakultetens utbildningsprogram. De mest centrala faktorerna som har lyfts upp är bl.a. pensioneringar och sjukskrivningar av nuvarande personal. Ofta är det inte möjligt att anställa ny personal i stället för den pensionerade personalen eftersom rektorn är väldigt försiktig med att ge rekryteringslov så länge som fakultetens budget bevaras underbalanserad. I fjol fick man rekryteringslov från rektorn bara för de poster som hade börjat rekryteras redan 2019. Att skära ner rekryteringen är ändå en extrem nödåtgärd för att lösa skuldsättningen och det stöder inte målet att få flera examina färdiga. Således borde situationen lösas på ett annat sätt.
Bland studerandena har det framträtt en djup oro för arbetsbelastningen av personalen och detta lyftes upp också i situationsöversikten som ett aktuell och relevant ärende. Med personalen görs årligen arbetsplaner (se bilaga 2) och de baserar på gällande kollektivavtal. I planen finns det alltid tid också för forskning.
Möjliga lösningar för att underlätta situationen
Dekanatet understryker att man har haft tuffa tider också tidigare och man har alltid klarat sig. Diskussionen vill styras mot konstruktivare riktning så att man skulle kunna koncentrera sig på eventuella lösningar. När det gäller studerandena betyder det framsteg i studierna och utexaminering i målsatt tid och när det gäller personalen betyder det att utveckla och organisera sitt arbete.
Från universitetets och fakultetens håll görs aktivt påverkansarbete för att lösa situationen. Universitetets styrelse och rektor diskuterar med riksdagsledamöter, ministeriet och ministrar. Också universitetens samarbetsorganisation Unifi håller kontakt med beslutsfattarna.
Granskning av utbildningsprogramsstrukturer
Tung utbildningsprogramsstruktur (se bilaga 2) orsakar ekonomisk press och en flaskhals i fakulteten. Det finns 6 humanistiska kandidatprogram och 11 magisterprogram, vilket är många i universitetets skala. Därtill delas utbildningsprogrammen i cirka 50 studieinriktningar. Det har medgetts att utbildningsprogramsförnyelsen år 2017 var för ambitiös i relation till användbara resurser.
För att granska utbildningsprogramsstrukturen och att utveckla samarbetet mellan utbildningsprogrammen har det grundats en arbetsgrupp våren 2020. Arbetsgruppen rapporterar till fakultetsrådet när resultat har uppstått. Som det ser ut nu, planeras det ändå inte att lägga ner existerande vetenskapsgrenar men man borde minska på självständiga utbildnigsstigar av enstaka vetenskapsgrenar genom att sammanslå utbildningsprogram och öka mängden av gemensamma studieavsnitt. Meningen är att göra samarbetet tätare samt mångfaldiga goda praxis i studieinriktningar och utbildningsprogram.
Mängden av samarbete mellan utbildningsprogram och studieinriktningar varierar mycket. En del av programmen gör allt ensam, en del gör mycket tillsammans och lyckas så dela t.ex. administrativ last samt last i samband med undervisning. Som exempel nämndes studenternas deltagande i andra programs kurser som en del av obligatoriska studier samt samarbete mellan utbildningsprogram kring t.ex. mer teoribetonade gemensamma kurser. Det görs redan mellan några språkämnen. Å andra sidan väckte tanken på brett samarbete diskussion och oro för utvecklingen av den egna expertisen om man är tvungen att avlägga studier i bredare område.
Man vill underhålla ekonomiska nivån men det kräver absolut förändringar undervisningsarrangemangen. Att arrangera arbete och undervisning på nytt tar ändå mycket tid och är också utmanande eftersom det förutsätter att lärarna måste fundera på sitt arbete och innehåll av undervisningen mycket på nytt. Undervisningsmetoderna borde utvecklas så att de kräver mindre resurser men så att uppfyllelse av inlärningsmålen och undervisningskvalitetet inte lider av det. Traditionella diaspel är inte nödvändigtvis den bästa undervisningsmetoden ur studerandenas synpunkt.
Också den metodiska sidan av undervisningen kräver granskning och man borde sikta mer på flerformsundervisning. Även om tudelning i distans- och närundervisning betonas när flerformsundervisning diskuteras, innebär tanken och målen mycket mer. Man borde kunna närma sig undervisningsarrangemang från många olika håll. Digitala redskap borde utnyttjas effektivare och aktivare.
Studenternas påverkansmöjligheter
Enligt dekanaten har studenter många möjligheter att göra sitt för situationen. Det finns studentrepresentanter i universitetets olika beslutsorgan som det är möjligt att vara i kontakt med. Också materialen från möten finns för alla att läsa. Således är infrastrukturer av universitetets informationsutbyte och påverkan i ordning. Det kom ett förslag på ett gemensamt möte för studerande i humanistiska fakulteten och universitetets rektor för att diskutera situationen. Dekanen ser inte att detta skulle löna sig eftersom enligt universitetshierarkin är det fakulteten som fattar sådana beslut. Därtill finns det studentrepresentant i universitetets beslutsorgan, som man kan vara i kontakt med. Adresser och ställningstaganden mot rektorn är alltid möjliga och de planeras redan i Humanisticum.
För studerandenas del är den mest konkreta och effektiva åtgärden enligt dekanatet att bli färdig i tid eftersom enligt finansieringsmodellen har mängden av examina en stor påverkan på basfinansieringen (https://minedu.fi/sv/-/korkeakouluille-uusi-rahoitusmalli). Framför allt borde man fundera på åtgärder som skulle göra det smidigare att framskrida i studierna. De skulle kunna vara t.ex. förbättring av studievägledning, förnyande av studieväg samt utvecklande och diversifiering av kursernas prestationssätt. Dekanatet uppmuntrar studenter att diskutera med personalen inom läroämnen hur man skulle kunna utveckla examensstruktuter och prestationssätt till studenternas fördel. Det lönar sig också att prata om undervisningsarrangemangen med det egna utbildningsprogrammets ledningsgrupp. Studenter uppmuntras även att svara på kandidatresponsen, som är en av de påverkande faktorerna i finansieringsmodellen.
Om du ännu har frågor, kan du kontakta Humanisticums studieansvarig Laura Höyhtyä (laura.hoyhtya@helsinki.fi).
